Jag sitter just och funderar på vad vi har gjort för fel detta året? Ingen tomte, inga packeter. Däremot en magsjuk och febrig Johan och en förkyld och febrig Madde. Huvudet håller på att explodera och Johan sjunger julsånger över toastolen. Hur snälla har vi varit i år? Inte alls tydligen. 

God jul Önskar vi i alla fall(med viss bitterhet och självömkan). 

Kram / madde och johan

Hej dar hemma! Det var ett tag sen vi skrev nagot och under tiden har vi rest for fullt och bekantat oss med nya platser. Jag ska forsoka skriva lite kortfattat och ta vid ungefar dar forra inlagget slutade. Fran Udaipur akte vi som jag tidigare skrivit till Mumbai (hete Bombay fram till 1996 da det bytte namn till Mumbai). Vi bestamde oss snabbt i denna extremt stora stad med 16 miljoner invanare att bosatta oss pa India Guesthouse i Colaba som ar Mumbais turistkvarter. For 600 rupees per natt fick vi ett rum som var som en skokartong utan egen dusch och toalett, boendet i Mumbai ar extemt dyrt sa vi fick noja oss med detta. Efter en rundtur forsta dagen i staden sa blev vi ganska foralskade. Troligtvis for att manniskorna har hade en annan attityd an den vi mott i manga andra indiska storstader. Denna attityd ar svar att forklara men pa nagot satt sa fanns det en storre respekt mellan turister och invanare i denna staden och vi upplevde att inte lika manga forsokte lura en. Visst taxichaufforerna forsokte tjana lite extra pa en men sa ar det overallt och har man sjalv gjort sin laxa och kollat upp vad resan faktiskt ska kosta brukar man komma overrens pa ett bra satt. Genom att ga runt i centrala delarna av Mumbai sa facineras man av dem stora gamla vackra byggnaderna samt dem stora gronomradena dar det spelas cricket mitt i staden. Pa nagot satt ar det ett ordnat kaos. Fran Mumbai fick vi efter manga om och men tagbiljetter till Aurangabad, darifran skulle vi ta oss till Elloragrottorna. Aurangabad, dar vi var tunga och bo var en riktigt vidrig och lortig stad dar det fanns absolut ingenting att gora. Som tur ar bodde vi bara dar i tva natter och raddningen var att vi hade tv pa rummet med manga engelsktalande kanaler. Elloragrottorna var vackra och imponerande dock blev jag inte helt till mig av dem. Summan av det hela ar val att om man har mycket tid i Indien sa ar Ellora vart ett besok. Har man lite tid tycker jag att man kan skippa det, resan dit tar anda 10 timmar enkel resa fran Mumbai sa det tar ju sin tid som allt annat i Indien. Ett minne fran resan mellan Ellora-Aurangabad pa 1,5 timme ar att vi blev overtalade att ta en delad jeeptaxi istallet for buss for samma pris. Nar jeepen gav sig av var vi 22 pers i en bil som det stod max fick ha 9 passagerare. Jag hade en svettig indisk gubbe i knaet och tva barn som trampade pa mina fotter, jag var vansinnig pa han som hade dragit in oss i denna jeep. Vi atervande till Mumbai i nagra dagar for att sedan aka mot stranderna i Goa. Pa resan mellan dessa destinationer hande en speciell incident. Klockan var 06.40 och vi hade precis tryckt oss pa taget vilket alltid ar en mindra kamp i Indien, taget skulle ga 07.00. Vi gjorde allt for att fa bra platser vilket kan vara avgorande for hela resan da man aker i den nast samsta klassen, sagt och gjort krigade vi och fick bra platser infor den 10 timmar langa farden. Nar vi akt i 30 min kom konduktoren. Nar han fick vara biljetter sa han att dem salt vara platser till nagon annan och att vara platser nu var i en klass battre i en kupe fyra vagnar bort. Bade jag och Madde borjade koka och kafta emot konduktoren vilket gjorde att bade han och indierna blev irriterade pa oss. Det var bara att kapitulera och flytta pa oss. For att komma till vara nya platser var vi tvugna att ga igenom en av de vagnarna dar de tillagade all mat som senare skulle serverad pa taget. Nar vi tryckte oss igenom denna "matvagn" dar det stod en massa manniskor och lagde mat i salladsskalar och kokande grytor rakade Madde tappa sin dagstidning rakt ner i en av de kokande grytorna. En man som stod och lagade mat var snabb med att snabbt fiska upp den genomdrankta tidningen som nu var full med sas, han skallde haftigt mot Madde pa hindi. Jag borjade i min tur skalla pa honom for att konduktoren hade sagt att vi fick ga har och nu sa han att vi inte fick. Han skrek efter Madde att hon fick ta sin tidning, Madde vande sig da om och svara iskallt -"You can keep it" och bara gick vidare. Nar vi kom fram till vara nya platser visade sig att vi hade det mycket battre dar. Vi fick varsin badd med kudde, filt, och lakan. Denna kupe var ocksa behagligt luftkonditionerad. Resan blev kanon efter vi antligen kommit pa plats. Har i Goa har vi besokt Anjua och nu ar vi i Mandrem/Armbol. Vi bor i paradiset Mandrem i en liten strandhydda, helt otroligt mysigt. Stranden ar flera kilometer lang sandstrand och allting ar perfekt. Inget att klaga pa. Om vi vill ha lite flera restaurang alternativ, shopping eller internetcafe beger vi oss genom 20 minuters gang till turistbyn Arambol dar allt detta finns. Har stannar vi sakert en vecka och bara har det underbart! Kramar Johan!