Ett litet livstecken fran de tva kringresande. Till Jaipur anlande vi i sondags och vi har haft det gott sedan dessa. Denna stad ar ett stalle som vi bada gillar, nytt blandas med gammalt, indiskt blandas med lite mer vasterlanskt. En stor anledning till att vi aven trivs som fiskar i vattnet har ar att vi bor pa ett kanon stalle med en toppen restaurang mitt emot. For 75 kr/natten har vi ett stort rum med varmvatten, tv med en hel dros engelska kanaler (har till och med kunnat kolla Premier League) samt en go flakt som svalkar oss.

 

De flesta av stadens sevardheter har vi nu besokt, haftigaste av dem alla maste jag val saga var aptemplet dar vi var igar. Ett surrealistiskt stalle. Nar rickshawforaren slappte av oss sa stod vi mitt i ett zoo omringade av apor, kor, hundar, getter. Tanken var att vi skulle ga en vag upp mot aptemplet och darifran kunna fa en fantastisk utsikt over Jaipur. Hela denna vagen kantades av 100-tals apor och en hel del andra djur, varst var anda att dar sprang runt en liten flicka med en om runt halsen. Vagen kantades ocksa av utslagna man med kobror i sma tralador, sant som man bara har sett pa film. Helt galet. Vi tog oss iallafall upp och ner fran templet utan nagra missoden och massor av apor fick vi se.

 

Ett annat noje som vi provat pa pa indiskt vis ar att ha gatt pa bio. I en salong med 1300 skrikande, skrattande, buande, spottande (han brevid mig tugga tobak och tyckte det var lampligt att spotta pa golvet) askadare sag vi en indisk film a la amerikansk high school rulle. Trots att vi inte forstod ett ord var det mycket underhallande. Fler biobesok hoppas vi pa under resans gang!

 

Nodvandigheter sa som att klippa sig har vi bada fatt gora. Jag gick till en man som lovade att han hade klippt i hur manga ar som helst, han lovade att det var battre att klippa med kam och sax istallet for med trimmer da han inte hade nagon. Detta resulterade i att han klippte mer an mitt har, han tyckte han kunde ta en bit av mitt ora ocksa. Blodvite uppstod och jag fick halla inne tararna. Att han intygade att detta aldrig hant forr hjalpte ju inte mig sa mycket, men efter lite sarrengoring fick jag forlata honom. Madde klippte sig idag hos en kvinna och hon var val inte heller helt overexalterad over resultatet. Vi har iallafall kommit overrens om att nasta gang tar Madde min tirmmer, en kam och forsoker fixa mitt har. Aterstar att se om jag far samma fortroende av henne. Vad tror ni?

 

Imorgon aker vi till Bikaner dar vi hoppas kunna rida ivag pa en kamelsafari i oknen nagot dygn, vi far val se hur det gar. Den 13 november ar det en stor indisk hogtid  (Diwalli) som vi ser fram emot, ska bli spannande att ta del av firandet.

 

Vi hors!

Kram Johan och Madde.