Hej ni som foljer oss!

 

Nu ar vi uppe bland Himalyas berg pa 1800 meters hojd och andas frisk och kall luft. Byn vi befinner oss i heter McLeod Ganj och det ar har den tibetanska regeringen samt Dalai Lama lever och fungerar i exil. Ca 80 000 tibetaner beraknas bo har i krokarna.

 

Forst spolar vi tillbaka nagar dagar i tiden. Nar vi antligen kande oss redo och hade tillrackligt med halsa begav vi oss for nagra dagar sedan till tagstationens bokningscenta i Amritsar. Detta for att fa biljetter till Lucknow men nar alla papper som man sjalv maste fylla i for att kunna boka samt att vi statt i rejala koer for att komma fram till biljettluckan fick vi reda pa att de inte fanns nagra platser soderut overhuvudtaget. Vi testa med att saga Lucknow, sen Agra, sen Dehli, sen Varanasi men idell huvudskakningar fick vi tillbaka av mannen pa andra sidan glaset -*No tickets available.*

 

Jag och Madde tittade pa varandra och tankte vad soren gor vi nu, bada var sa trotta pa att vara i Amritsar sa vi ville bara ivag. Madde sa att hon var sugen pa att aka till McLeod Ganj och jag var val inte dirket svarovertalad. Dagen efter tagbiljettsfadasen sa var vi i valdigt god tid pa busstationen for att verkligen se till att komma med denna pa turen som skulle ta 8 timmar upp mot Himalyas bergstoppar. Som tur ar sa kom vi med, men resan var inte direkt bekvam da man i Indien inte raknar med att den normala axelbredden haller mina matt *host,host*. Detta resulterade kvinnan som satt langst ut mot gangen i bussen troligtvis fick sitta med halva skinkan utanfor satet och Madde ihoptryckt i mitten. Nar vi hoppade av bussen sa fragade dem andra turisterna om vi hade bokat rum eller pa nagot satt fixat sa vi hade nagonstans att bo, vilket vi sjalvklart inte hade. De ar ju lagsasong har nu hade vi ju last i Lonely Planet sa varfor skulle det vara nodvandigt? De berattade da for oss att sjalvklart skulle Dalai Lama, eller Dalle som vi kallar honom, gor offentliga framtradanden mandag,tisdag, onsdag. Darmed sagade dem andra turisterna var mojlighet att fa ett rum. 

 

Vi borjade leta och nagot av en hysteri utvecklades meller oss och de andra 2 paren pa bussen som inte heller hade rum. Vem skulle hitta forst och vem skulle fa sova ute i kylan? Pa de tva forsta stallena som jag och Madde fraga pa var fulla, pa det tredja fanns det plats. Efter oss kom ett annat par som ocksa ville kolla pa rum. Jag var oerhort lattad och slog i stortsatt till direkt, priset och rummet var helt okej. Nar vi sen gick ut och at traffade vi ett av de paren som ocksa jagat rum, de berattade att de hade fatt vad de beskrev som ett smarre palats med fonster ut mot berget for halva de pris som vi betalade for vart rum. Vart rum hade dock 4 filtar och dem hade bara fatt 1 filt pa sitt. Att vi inte hade utstikt mot bergen eller ett rum stort som ett fort betyde inte sa mycket i natt da temperaturen i rummet borjade narma sig 0 gradigt, daremot sa var vi tacksamma for de 4 filterna. Sa alltsa med 4 filtar samt fullt pakladda med tjocktrojer, byxor och allt sov vi i natt. Dagarna har ar dock fantastiska med upp mot 20 grader i solen och harlig frisk luft, som en vardag i maj hemma kan man saga. Natterna ar dock som ni forstar galet kalla.

 

Vi stannar har imorgon ocksa sen i overmorgon sa tar vi sovande nattbuss till Dehli for att darifran sedan ta oss sa snabbt som mojligt till Varansi.

 

Kram Johan och Madde