Hej!

 

Nu har vi spenderat 5 dagar i staden som later likt orden 'din bloja' pa engelska, Udaipur. Utsedd till Indiens vackraste stad och tja jag har inte varit i Indiens alla stader och vet inte vad kriterierna for en romantisk stad ar men visst ar har ytterst trevligt.

 

Aktiviteterna vi har gjort har ar val inte sa manga utom att prova alla kvarterets cafeer. Riktigt goda tonfiskbaguetter har hittats pa flera olika av dessa vilket foranlett att det blivit tonfiskbaguette morgon, middag och kvall vid nagot tillfalle. Igar aktiverade vi oss lite kulturellt ocksa, vi gick pa Rajasthansk uppvisning med dans, sang och marionetteuppvisning. Hogst klass pa upptradet holl en man som spelade sitar och hade hoftrorelser som skulle gjort Shakira avundsjuk trots sin ringa alder pa sakert 70 ar. En kvinna som balanserade 7 stora krukor pa sitt huvud och samtidigt dansade och gick pa glas far ocksa hogsta betyg, hennes prestation gjorde koreanerna som satt brevid mig sa exalterade sa de tomde en halv lite vatten over mig.

 

Udaipurs trevlig kvarter med manga sma affarer har vackt shoppinghumoret for forsta gangen under resan. Detta har resulterat i att jag inhandlat en datorvasta i farskinn, Madde en skrivbok med monster pa i buffelskinn samt att nagra mindre handmalade tavlor inhandlats till hemmet.

 

Idag ska vi ges oss ut pa en resa som vi verkligen fasar for, 16 timmar i buss till Bombay. Trots tappra forsok att fa tagbiljetter var det hopplost. Vi far forsoka tanka att varje mil bussen rullar tar vi oss narmre kusten och det vackra sodra Indien. Om tva veckor raknar vi med att befinna oss i Goa-regionen och bara flaka oss i solen med stranden max 10 meter framfor fotterna. Som vi langtar!

 

Nog skrivit for nu. Vi hors fran Bombay!
KRAM Johan

 

 

Vi anlande till Jaisalmer mitt i natten med tag. En stracka som pa kartan inte ser sa jatte lang ut tog 5,5 h. Vi hade checkat in ett hotell i var lilla bibel, Lonely Planet. Smidigt tog vi oss in till stan och fick ett rum som vi senare bytte till ett vad vi trodde skulle vara battre rum. Efter nagra timmars somn satte vi oss pa takrestaurangen och dar traffade vi tva mycket trevliga engelskman. Vi skrattade at varandras bisarra historier och utbytte tips. De hade varit pa kamelsafari och rekommenderade varmt ett stalle.

 

Pa med joggingskorna och ut i 40 gradig varme(vem klagar?) borjade vi var vandring. Jaisalmer ar en liten stad sett invanarmassigt, ca 60,000 vilket ar ganska skont. Mysigare gator, mindre trafik och det tar 30 minuter att ga igenom hela staden.
Bade jag och Johan blev fortjusta.

 

Vi horde oss for men bestamde oss slutligen for att aka med hotellet. Vi var ett stort gang pa 7 stycken och kanslan var ratt. Sa dagen efter vaknade vi tidigt och gjorde oss redo. Pirrade ganska rejalt i magen. Kameler ar STORA djur. Val pa kamelryggen satt man sakert 1,5-2 meter upp i luften. Johan fick den skrikigaste kamelen som de nar vi tog pauser fick ha sitt rep bundet till en sten. Tror han var ganska vild. Dessutom hade han dalig andedrakt. Jag fick den snallaste kamelen, Pateng. Den kunde man klappa bakom oronen och da gned han sig mot handen.

 

Efter en hel dag pa kamelryggen kande man sig ganska om. I rumpan och hela kroppen. Vi hade blivit forvarnade men det var en helt ny kansla. Vi nadde sanddynerna lagom till solnedgang och wow vad vackert. Trots att oknen som den kallas mest ar stapp sa var det fa sanddynerna som fanns dar nagot alldeles sarskilt. Nar solen gatt ner var det som att nagon rullat ner. Det som blev valdigt klart var daremot stjarnorna. Efter maten krop vi ner i sovsackarna och tittade pa stjarnorna. Johan sov(han spydde pa kvallen, vem har karma nu?) och under tiden jag lag vaken sag jag tva stjarnfall. Det ni..

 

Dag tva tog vi oss igenom med till en borjan god energi. Lagom till lunch dog alla. Vi var trotta och sletna. Sa allt vi hade sikte pa de sista timmarna var den alskade jeepen. Men allt som allt var det en haftig upplevelse. Djuren madde bra, vi madde bra(ja omsom bra omsom daligt). Maten var inte under kritik och min kamel var den basta.

5 av 5 toasters!

 

Nu ar vi i Udaipur och ska ta en promenix till narmsta restaurang. Johan skriver kanske mer imorgon.

KRAM!

 

De har blivit kvall i Indien. Klockan ar 19.30 och vi sitter i ett litet vardagsrum hos "Vino" i Bikaner dar vi hyr in oss. Tanken var att vi imorgon skulle pa kamelsafari i 2 dagar men i sista stund drog vi oss ur. Agaren av guest houset ocksa familjefadern ar kand for att anordna kamelsafaris utan dess like. Tyvarr gjorde han inget intryck pa oss. Vi skulle traffas klockan fyra i eftermiddag och diskutera upplagget(kanske fa det i skrift?). Istallet skickar han en kille, som vi fortfarande inte vet vem han ar och om han jobbar for Vino. Ett dyrt upplagg senare kanner vi oss ganska forvirrade. Har vi gatt med pa nagot nu och vad far vi egentligen? Killens taktik tycktes ga ut pa att fa vara sympatier kring varfor det var tvunget att vara sa dyrt. 

 

 

Men han fick vart fortroende och nar allt var klappat och klart skulle han kora oss pa sin motorcykel till en NGO fabrik(non goverment cooperation) dar de tillverkade fina sjalar och dylikt. Allt till ett vrakpris. Och pengar gick direkt till kvinnorna som arbetar dar. Vi kommer dit, ser inte en enda kvinna. Ser inte ens en fabrik. Bara en massa forsaljare som hungrigt tittar pa oss som vi vore dollartecken. Jag fragar han som visar oss sjalarna hur vet jag(som inte ar ett dugg insatt i textiler) att detta ar akta kamelhar? Han svarar: Du far lita pa mig! 

Jo visst, star det dum i pannan pa mig eller? Sen kom vi till fragan om pris och han fragar: I dollar eller rupees? Da gick vi. Och sa borjade forhandlingen som pa vilken annan bazaar som helst. Trotta mig! 

 

Utanfor star killen som kort oss dit. Han fragar: Ska ni inte kopa nagot? N E J! 

Allt kandes som en stor javla plott. Vilket vi ocksa sa till honom. Han fick ju verkligen inte nagra pluspoang. Dar nagonstans kande jag for att grata. Indien ska vara hjartats land men liksom man har 5 fingrar ar alla olika. Denna killen blev liksom manga andra mycket svar att lita pa. Och en upplevelse som den vi tankt ge oss in pa ska ha en bra kansla over sig.

 

Vi ringde Vino och snackade ut. Sa som det var. Han kunde inte prata forran ikvall vid halv tolv da han kom hem. Sa vi sa, da far det vara sa. Vi checkar ut imorgon. Och vi tanker saga till varenda jakel vi traffar pa denna resa. Anvand inte Vino i Bikaner. Ak inte hit overhuvudtaget. Ak forbi mojligen. 

 

/ Madde 

Ett litet livstecken fran de tva kringresande. Till Jaipur anlande vi i sondags och vi har haft det gott sedan dessa. Denna stad ar ett stalle som vi bada gillar, nytt blandas med gammalt, indiskt blandas med lite mer vasterlanskt. En stor anledning till att vi aven trivs som fiskar i vattnet har ar att vi bor pa ett kanon stalle med en toppen restaurang mitt emot. For 75 kr/natten har vi ett stort rum med varmvatten, tv med en hel dros engelska kanaler (har till och med kunnat kolla Premier League) samt en go flakt som svalkar oss.

 

De flesta av stadens sevardheter har vi nu besokt, haftigaste av dem alla maste jag val saga var aptemplet dar vi var igar. Ett surrealistiskt stalle. Nar rickshawforaren slappte av oss sa stod vi mitt i ett zoo omringade av apor, kor, hundar, getter. Tanken var att vi skulle ga en vag upp mot aptemplet och darifran kunna fa en fantastisk utsikt over Jaipur. Hela denna vagen kantades av 100-tals apor och en hel del andra djur, varst var anda att dar sprang runt en liten flicka med en om runt halsen. Vagen kantades ocksa av utslagna man med kobror i sma tralador, sant som man bara har sett pa film. Helt galet. Vi tog oss iallafall upp och ner fran templet utan nagra missoden och massor av apor fick vi se.

 

Ett annat noje som vi provat pa pa indiskt vis ar att ha gatt pa bio. I en salong med 1300 skrikande, skrattande, buande, spottande (han brevid mig tugga tobak och tyckte det var lampligt att spotta pa golvet) askadare sag vi en indisk film a la amerikansk high school rulle. Trots att vi inte forstod ett ord var det mycket underhallande. Fler biobesok hoppas vi pa under resans gang!

 

Nodvandigheter sa som att klippa sig har vi bada fatt gora. Jag gick till en man som lovade att han hade klippt i hur manga ar som helst, han lovade att det var battre att klippa med kam och sax istallet for med trimmer da han inte hade nagon. Detta resulterade i att han klippte mer an mitt har, han tyckte han kunde ta en bit av mitt ora ocksa. Blodvite uppstod och jag fick halla inne tararna. Att han intygade att detta aldrig hant forr hjalpte ju inte mig sa mycket, men efter lite sarrengoring fick jag forlata honom. Madde klippte sig idag hos en kvinna och hon var val inte heller helt overexalterad over resultatet. Vi har iallafall kommit overrens om att nasta gang tar Madde min tirmmer, en kam och forsoker fixa mitt har. Aterstar att se om jag far samma fortroende av henne. Vad tror ni?

 

Imorgon aker vi till Bikaner dar vi hoppas kunna rida ivag pa en kamelsafari i oknen nagot dygn, vi far val se hur det gar. Den 13 november ar det en stor indisk hogtid  (Diwalli) som vi ser fram emot, ska bli spannande att ta del av firandet.

 

Vi hors!

Kram Johan och Madde.

 

Hej dar hemma!

 

Nu har vi nat staden Agra dar vi ska se ett av varldens sju underverk och det som kallas varldens vackraste byggnad namligen Taj Mahal.  Vi har faktiskt redan sett en del av underverket da man fran vart rum har perfekt utsikt over byggnaden. Idag ar det dock stangt for att det ar fredag och muslimernas vilodag men imorgon ska vi ta oss en narmare titt pa denna spektakulara byggnad. 

 

Idag har vi varit vid en av de andra sevardheterna har i staden, vi har besokt Fort Agra. Detta fort byggdes da Agra var en av varldens storstader. Att ga omkring i en sadan omgivning med fascinerande byggnader ar haftigt, vi hyrde bandspelare som gav oss en guidad tur sa man far lite mer historia vilket hojer upplevelsen. Dock ser man inte klok ut i dem..

 

Igar reflekterade jag over hur j*vla skitigt det ar har i Indien och hur man inom en overskadlig framtid ska kunna fa bort allt skrap. Nar taget rullade in pa stationen igar sa lag det bokstavligtalat stora berg med skrap, massor med plast och skit. I detta gar hons, kossor, getter, apor och aven barn omkring. Helt otroligt. Har finns i stort satt inte en enda soptunna ute pa gatorna och indierna sjalva slapper bara sitt skrap pa marken. Vi hamnade vid samma sate som tva koreaner igar pa taget hit till Agra och vi talade med dem om detta. Dem holl med men sa samtidigt att i Sydkorea sa hade dem sett pa dokumentarer om hur rent Sverige var och hur man skotte sin sopsortering, vilket gor att det kanns som vi kommit valdigt langt fram. Iallafall kan jag saga att av de lander jag besokt sa ar Indien tyvarr det skitigaste.

 

Som sagt imorgon blir det Taj Mahal vilket bade jag och Madde ser fram emot som en av hojdpunkterna pa resan. Ska bli spannande. Vidare bar resan av mot Rajasthan och okenomradena i regionen men forst blir det ett stopp i staden Jaipur. 

 

Vi kommer forhoppningsvis kunna lagga in lite bilder i helgen sa hall utkik har pa bloggen. Bland annat nagra fantastiskt vackra bilder fran Lotus Templet i Dehli samt sakerligen en del fran Taj Mahal. 

 

Kramar fran Johan och Madde!